XII:3853 Hans Johannis Gris

Kyrkoherde.

Familj med XII:3854 Sara Mårtensdotter

Noteringar

Johannes Johannis är i detta fall den latinska formen av Hans Hansson.
Utdrag U. Sikeborg: "Johannes Joachimi, kyrkoherde i Hamrånge, Gästrikland, och hans ättlingar fram till 1600-talets slut", Släkt och Hävd 1991:3-4, s. 400-403 (ur originalmanuskriptet; källhänvisningarna är här utelämnade):
"Tabell 2 Johannes Johannis (Gris) [Hans Hansson, eller, som han kallar sig själv, Hans Johannis] var son till kyrkoherden Johannes Joachimi i Hamrånge enligt dombok för Hamrånge 1606 4/3, som förmäler att herr Hans i Bergsjö i Hälsingland talte om den byggning som skulle vara i prästgården, och om hur hans fader där byggt. Han berättade att salig herr Hans Joachimi byggt följande hus medan han där vid gället var i 14 1/2 år: två stugor, en barnstuga, ett svinhus, tre nya foderlador och en gammal, ett kvarnhus, ett lider, en kolkällare med fyra varv på långväggen. Herr Hans i Bergsjö gav sedan tre glasfönster, och nämnden lovade tala med (efterträdaren) herr Olof.
På samma ting framlade svågern, laxfogden Olof Mårtensson i Söderala socken, Hälsingland, ett kung Gustavs brev på ett hemman Harg, som "her wernick hade skaffat brev uppå att upptaga, och sedan där göra kronan skatten". Hamrångeborna ville att det skulle ligga under prästbordet, men nämnden beslöt att de även fortsättningsvis skulle hålla sig till brevet.
Han har på tämligen lösa grunder identifierats med Hans Johannis i Hudiksvall, tidigast av riksantikvarien Johan David Flintenberg (död 1819). Att denna antagande dock är korrekt bekräftas av att Hudiksvallskyrkoherdens handstil är identisk med Hans Johannis' i Bergsjö. Denne nämns tidigast som kyrkoherde i Roslags Bro 1589. Som sådan undertecknade han också Uppsala mötes beslut 1593 samt förärade ärkebiskop Angermannus en daler s.å,12 innan han 1597 utnämndes till kyrkoherde i Hudiksvall.
Enligt ett hertig Karls brev 1597 27/1 skulle Hans Johannis i egenskap av kyrkoherde i Hudiksvall erhålla ett årligt underhåll i spannmål; detta år uppgående till fyra pund råg och tjugo pund korn. Borgarna i Hudiksvall intygade 1599 26/6 om herr Hans Johannis utgifter i samband med att hans skuta använts i kronans tjänst. När han 1597 blivit förordnad att ifrån Bro tillträda Hudiksvalls gäll, hade han nödgats köpa en skuta till att föra sina ägodelar dit. Förlidne höst hade fogden använt skutan för att leverera årliga räntan till Stockholm, där hon kom att bli liggande under vintern. Sedan hade stora bommar och stockar lagts på skutan för att upptaga det stora skeppet, 'som sanck ned i Norre Ström', varvid sömmarna sprack och allt tyg rappades av. I juni hade en hop krigsfolk anlänt med destination Finland, och eftersom skepp nog saknades, måste skutan förfärdigas, byggas och upptacklas med 'tampt och tygh'. Nu vädjade borgerskapet fördenskull att herr Hans måtte få ersättning för sina kostnader. Det dröjde emellertid ända till 1602 25/2 innan herr Hans Johansson kunde utfärda kvittens på att han av fogden bekommit 40 daler penningar för sin halvpart, 'både i Skutan och alt takel och tygh som bleff borttagit j Stockholm Anno 99. och ther til med bleff och bort rappat en ny varpa 90 famnar long så god som 5 daler, huilken lass larson [fogden] länte in vppå samma Skuta'.
På Hälsingtuna ting 1601 3/11 uppbjöd herr Hans i Hudiksvall hemmanet Björka fjärde gången, 'men doch för alt efter tall, goffuo wij Skylningerne en nu rässpijt till Helsinge marchkan Att thet igenlösse, lösse the eij, som för skrifuit Står, såå giffz här Breff oppå'. 1603 tillträdde han så Bergsjö pastorat. På Hälsingtuna ting 1603 27/10 uppbjöd herr Hans Olof Perssons hemman i Vi, Idenor, för andra gången, och tituleras då kyrkoherde i Bergsjö. Hans Johannis, som 1618 kallas Hans Gris men själv skriver sig enbart Hans Johannis, nämns sista gången 1619 som kyrkoherde Bergsjö, och dog tydligen samma år. Han använde sig av åtminstone två sigill, under sin tid i Hudiksvall ett innehållande ett ordinärt bomärke och ovan initialerna H I, det andra mer imposant, med en sköld innehållande bokstäverna H I G. (---)
På Norrala ting 1613 framlade herr Hans två förseglade köpebrev angående hustruns jord i Svartvik. Enligt dessa hade hans svåger Olof Mårtensson i Svartvik sålt sin syster, hustru Sara, sin del i hus och jord i Svartvik efter fadern, och hade under sin livstid för detta uppburit 161 daler och 1 mark. Efter dennes död hade Sara betalt arvingarna resterande 38 daler och 3 mark. För de 34 målen jord, inklusive husen, hade Sara inalles erlagt 200 daler, och därutöver 6 daler i stillo. Fastän detta köp oklandrat uppbjudits på tre ting, och därefter två år utan invändningar från Olof Mårtenssons arvingar, hade herr Hans ändå sänt bud till Casper Druker, 'som Saligh Olåf Mårthensons dotter äger till hustro som tå war stadd i nästhe Sochn' och erbjudit denne att återlösa jorden. Eftersom Casper inte infunnit sig, beviljades herr Hans och hustrun stadfästelsebrev på köpet. (---)
Den på 1700-talet verksamme prosten och historikern Olof Johannis Broman, som uppger att herr Hans förmenats vara son till den föregående kyrkoherden i Bergsjö, Ericus Magni (även om han själv anger detta som ett antagande, kallar han frejdigt herr Hans med patronymikon Eriksson i annat sammanhang), förmedlar dessutom uppgiften att herr Hans haft en son "Aron wid namn, med tilnamnet Grijs; hwilken blef Magister i Vittenberg och ther död". 1611 19/10 inskrevs en "Aaron Johannis Grijss Helsingus" vid Uppsala universitet.
Vid Bergsjö ting 1625 framviste beskedlig man Nils Hansson i Bredåker en förseglad handskrift, daterad 1618 1/11, förmälandes att Tomas Olofsson i Åsta, Medelpad, med sin mors och sina syskons samtycke sålt Nils far, vällärde herr Hans (fordom kyrkoherde i Bergsjö), ett litet hemman benämnt Bredåker om 4 1/2 öre i skatt, med några gamla hus, för 80 daler 1 mark. Köpet stadfästes med dombrev.
Varken Nils eller Aron nämns i Nils Burmans genealogier bland Sara Mårtensdotters barn, inte heller återfinns de, till skillnad från Saras och Hans Johannis gemensamma barn, i domböcker och skattelängder angående Svartvik. Möjligen hade Hans Johannis varit gift en gång tidigare.
BARN:
Joakim Hansson, se tab. 3.
Johan Hansson i Svartvik, anklagade 1626 sin moders dräng Olof Tometsson för att ha stulit lite salt och annat, värderat till två öre. Hustru Sara i Svartvik kärade 1631 mot Anders Olofsson i Källene (nr 2) om elva daler penningar han var skyldig hennes son Hans Hansson i knektelega. Anders genmälde att han gett 'till Byfälle' nio daler i rotepenningar till hans utrustning. Eftersom det sades vara Saras och inte sonens begäran att Anders skulle utge samma penningar, dömdes svaranden att betala Sara 6 1/2 mark samt därefter gemensamt söka vinna igen det resterande.40 Även om sonen Hans inte betecknades som avliden, är jag benägen att identifiera honom med knekten Hans Hansson i Svartvik 1629, som dog s.å.
Malin Hansdotter, gift med Erik Månsson, se tab. 4.
Ablun Hansdotter, gift med borgaren Peder Jonsson, se tab. 5.
Nils Hansson i Bredåker, Bergsjö socken.
Aron Johannis Gris, magister i Wittenberg"

Personhistoria

Källor