XIII:7705 Johannes [!] Joachimi

Kyrkoherde.

Familj med XIII:7706 Sara

Noteringar

Johannes Joachimi är den latinska formen av Hans Joakimsson.
Utdrag U. Sikeborg: "Johannes Joachimi, kyrkoherde i Hamrånge, Gästrikland, och hans ättlingar fram till 1600-talets slut", Släkt och Hävd 1991:3-4, s. 399 (ur originalmanuskriptet; källhänvisningarna är här utelämnade):
"Tabell 1 Kyrkoherden i Hamrånge Johannes Joachimi (Hans Joakimsson, eller, som han själv skriver sig, Hans Joachimi), möjligen son till företrädaren Joachimus Verneri (om denne, se bil. 1), nämns i denna tjänst redan i mars 1590. Enligt avkortningen för årliga räntan hade kungl. maj:t nådeligen efterlåtit 'her hanns J hambrunge Sochen ett skattehemman benempd hargh, för thet hann sitter vthi Stor gästewägh ther vpå Konung Maitz breff datum 4. Maij. anno 77. [vilket i själva verket avsåg Joachimus Verneri] och 26 Martij anno 90'. Liksom tidigare herr Joakim brukade alltså herr Hans även Harg, som 'haffder aff ålder liggett under presteboordet frij'. Enligt arvfurstens brev 1602 24/3 efterläts kyrkoherden Hans Joakimsson i Hamrånge 24 tunnor säd av kyrkohärbärget därstädes, eftersom han satt vid en stor allmän väg och hade mycken gästning. Herr Hans kvarstod i sin tjänst ännu 1604, men nämns som avliden den 2 april detta år, efter att ha varit präst i pastoratet i 14 1/2 år - se nedan. Fr.o.m. 1605 är Olaus Johannis församlingens pastor. Dennes bomärke, tämligen särpräglat, uppvisar stora likheter med ett av de båda som användes av Joachimus Verneri; möjligen tillhör alla ovannämnda en och samma familj.
I avkortningen för tiondet i 1604 års räkenskaper finns noterat att enligt kungligt brev 1602 24/5 har framlidne herr Olofs i Hamrånge änka erhållit viss spannmål, med hänvisning till kvittens av den 2 april 1604. Eftersom herr Olof tillträtt som kyrkoherde sannolikt samma år, anar man att här föreligger en förväxling mellan denne och företrädaren Johannes Joachimi. Detta bekräftas också av det kungliga brevet, som finns inlagt i räkenskaperna. Den åberopade kvittensen lyder:
'Bekennes iag Sara salig her Hanses effterleffuerska j Hambrung vti Gestrikeland at iag haffuer tillfyllest vthbekommit aff kyrkeherberget mitt vederlag nemligen tiugu och fyre Tunnor spannemål huilken Anders Hinderson tiend Fogde öffuer norlandet mig effter vår N Furstes breff leffrerat haffuer. Till visso under min salig Mans Signet Datum j förnämbne Hambrung den 2 April. Anno 1604.'
Sigillavtrycket nedanför härrör dock ingalunda från herr Hans' signet, utan från dennes sons, herr Hans Johannis i Bergsjö (se tab. 2). Detta kan ses som ett vackert exempel på hur räkenskaperna också kan utgöra rejäla felkällor för genealogen."
Not 1: "Att Johannes Joachimi var son till företrädaren Joachimus Verneri (Joakim Vernicksson) verkar inte osannolikt, dels i beaktande av den förres patronymikon, dels med tanke på att herr Hans nämns som kyrkoherde så tidigt som 1590, medan herr Joachim ännu 1592 tjänstgjorde som präst i pastoratet, och att han kunnat tillgodoräkna sig dennes förmåner. Att herr Hans son Hans Johannis (Gris) 1606 engagerar sig i ett ärende rörande hemmanet Harg, som herr Joakims företrädare herr Vernick byggt, och därvid visar sig vara i besittning av ett kungligt brev rörande detsamma, tyder onekligen på en koppling."
Eftersom prästämbetet liksom många andra tjänster vid denna tid tenderade att bli nära på ärftligt - en präst efterträddes av en son eller måg osv - ger det ytterligare stöd till antagandet att Johannes Joachimi var son till företrädaren. Namnet Joakim i hans patronymikon är i sig ett starkt indicium för detta.

Personhistoria

Källor