Anders [!] Sigfridsson (Rålamb)

Slottsfogde, häradshövding, kammarråd. Blev högst 54 år.

Familj med Anna Larsdotter (- ~1559)

Noteringar

Utdrag ur Hans Gillingstams släktartikel "Rålamb" i Svenskt biografiskt lexikon, bd 31 (2000):
"Rålamb, släkt, härstammande från storbonden Sigfrid Andersson (d tidigast 1535) i Närby, Norrala, Hälsingland, sannolikt (Sikeborg, s 178) identiskt med en skattebonde med samma förnamn i Ingsta, Norrala (d tidigast 1542).
Hans son Anders Sigfridsson (1727-81) har tidigast observerats 1550 (Sikeborg 1992) och var fogde i Hälsingland 1555-56, i Ångermanland 1557-58 och på Sthlms slott 1558-65. Han gifte sig med fogden och ledamoten av Erik XIV:s nämnd Lasse Olssons (bd 4, s 652-56) dotter Anna och använde från 1563 ett sigill med en springande rådjurskalv. Denna vapenbild kan 1518 beläggas i sigillet för häradshövdingen i Gästrikland Per Ralam. En äldre namne till denne hade 1471 bott i Svartvik i Norrala, som åtminstone från 1555 tillhörde Lasse Olssons son Mårten. Något belägg för en senare hävdad släktskap mellan Per Ralam och A är dock ej känt, varför den senare misstänks (Almquist, Den friherrliga ätten R:s ursprung) på eget bevåg ha lagt sig till med detta sigill för att betraktas som adelsman. 1563 sände Erik XIV honom med en truppstyrka till Åbo, där han tillfångatog dennes bror hertig Johan (sedermera Johan III) och förde honom till Sverige. Som artilleribefälhavare med titlar som överste tygmästare och överste arklimästare deltog A sedan i nordiska sjuårskriget, under vilket han 1568 blev skjuten i ett ben i en strid vid Ängelholm. Vid kung Eriks avsättning 1568 spelade han en viktig roll genom att öppna Sthlms södra port för dennes motståndare, och under den följande striden blev han stucken i ryggen av en av Eriks drabanter. A hade 1563 blivit lagman i Norrland, vilket han ännu var 1568, och tidvis var han häradshövding i olika härad i Uppland, Finland och Småland. Den först på 1700-talet (Åkerstein) belagda och ännu hos Staf förekommande ättartavleuppgiften, att han en tid var ståthållare i Västerås, har ej kunnat verifieras (Kumlien). A:s sätesgård var Bro (nu Brogård) i Bro, Uppland.
1577 inskrevs vid universitetet i Greifswald hans båda äldsta söner, tvillingarna 'Laurentius Andreae Ralamb' och 'Sigfridus Andreae Ralamb'. Av dem tillhörde Lars Andersson eller Lars R (1563-99) till Länna i Almunge, Uppland, kung Sigismunds anhängare och kallades 1597 av hertig Karl 'tiuf, skälm, förräder och mammeluck' (SRA), då han kom med brev från Sigismund. Han förde 1598 den heliga Birgittas (bd 4), hennes dotter Katarinas (bd 21) och Ingrid Elofsdotters (bd 20) relikskrin från Vadstena till Kalmar, efter vars erövring hertig Karl lät avrätta honom och placera hans huvud på en järnstång över stadsporten.
Tvillingbrodern, som vanligen kallades Sigfrid Andersson men skrev sig (K 346) Sigfrid R (1563-tidigast 1592), gifte sig i Italien 1582 (Sikeborg) men gick 1587 i Sigismunds tjänst (K 346) och tjänstgjorde 1590 vid Johan III:s hov (ÄSF). S å sändes han tillsammans med Erik Falck d y (bd 15) av kung Johan till khanen av Krim, men denna resa tycks aldrig ha fullföljts, ty de var ännu 1592 i Kraków (Tatarica), och Falck kan senare beläggas annorstädes. R har inte senare kunnat beläggas i livet.
Stamfar för släktens senare medlemmar blev deras yngre halvbror Broor Andersson (d 1647), vars mor var Anders Sigfridssons andra hustru Anna Brodersdotter (Buth), änka efter Krister Persson (Halvhjort av Flishult; bd 18)." Från denne Broor Andersson härstammar den friherrliga ätten Rålamb.

Personhistoria

Källor