Laurentius Jacobi Norelius
Kyrkoherde. Blev 74 år.
| Född: | 1632-12-16 Kungsgården nr 1-2, Norrala sn, HÄL 1) | |
|---|
| Prästvigd: | 1658 1) | |
|---|
| Komminister (Kaplan): | från 1658 till 1672 Gävle, GÄS 2) | I Sehlbergs "Gefle och dess slägter" finns följande biografi: ""Laurentius Norelius född 1632. Valdes till KyrkoNotarie att secundera Kyrkotjensten, (Se ofvan). Kom upp för Magistraten den 15 Decemb 1657 och begärte att en viss tima måtte utsättas på hvilken han kunde göra sin profpredikan[.] Då utsattes Thorsdagsmorgonen derpå.
[Tillagt i marginalen: "Enl. Bromans Ätteqvist skulle han vara född: 1620 Son till Jacob Norelius, Som bodde på Kungsgården i Norrala, äfven nämndes där, at han blef Capellan i Gefle år 1652, och Khde i Norala 1672 men detta går eij i hop med Gefle Stads Protocoller.
Dess Genealogie enl. Bromans atteqvist [sic] finnes införd pag 599."]
Norelius fick ordinarie Capelans tjensten efter Vatlangius d: 3 Maij 1661. År 1663 d: 20 Junij besvärade Norelius sig hos Magistraten att han har 3:ne predikningar i veckan, och intet njuter någon lön af Pastor, begärte derföre att Magistraten ville kalla en Capellan till, eller och tillbakahålla en Predikan, emedan han det arbetet ej utstår[.] Men Magistraten anmärkte att Staden för dess fattigdom skuld omöjeligt för dess fattigdoms skuld [sic] kunde uppbehålla 2:ne Capellaner, ville ej heller mista Ondsags predikan, skulle derföre begäras af Pastor att de fingo Supremum Collegam att hålla en OttesångsPredikan och njuta af Pastor de 8 Tunnor säd och 6 RD:r som förr varit hafver, eljest måste med ottesång Predikningarne upphöra, och om Pastor det ej vil får han ej undra att hos Consistorium derom ansöka.
[I marginalen står tillagt: "Comministrare [sic] eller, som de sielfve kallade sig Geffvaliensium Diaconii Olaus Hoff. (Hoffman) och Laur: Waenesius anhöllo d: 6 Nov 1648 det Consistorium måtte befalla Pastor i Gefle att meddela dem hvardera 12 Tunnor Spanmål och 6 RD[aler] jemte Skriftepengarne såsom annorstädes så i Städerna som på Landsbygden vanligt var. Pastor hade godvilligt velat gifva dem 6 T:r och 3 RD.r hvardera, men dermed sade de sig ej kunna vara belatne [sic], emedan fattigdomen uti Staden tog mer och mer öfverhanden, och de icke hade någon viss lön af Staden utan allena det de dem Gratis meddela ville - (Consist. Archivi Ups:)".
Längst ned på sidan finns dessutom tillagt: "I Bromans Ätteqvist i Gestr Helss: Nations Bibliothek i Upsala nämnes att vid det farliga Trulldomsväsendet [överstruket: 1675] som i landet yrade 1675, var denne prisvärde Lars Norelius en bland de få Präster som med Andans Svärd krafteliga stridde deremot".]
År 1664 den 21 Mars uppkom Norelius och sade sig hafva hört att Pastor vill afskära tertalen [dvs. tertialen] af hans lön och denvera [sic] den på Lars Cabbeum hvaremot han föredrog:
1:o Huru han tjente på Spe Successionis [dvs. hopp om att få efterträda] efter Wallangius, och ej fick med honom något participera. 2:o Beropade sig på Församlingens recommendation och Erkebiskoppens fullmagt, att han må njuta hvad Församlingen varit van att gifva hans företrädare[;] 3:o Är Församlingen så af sigkommen, och inkomsterne förminskas
[s. 85:] 4:o Är Församlingen berömd, och om ej nu Capellan skulle få njuta sin uppbörd, förminskades sådant beröm.
Den 29 Aprill hölts sammankomst, och voro både Norelius och Cabbaeus uppe, för att jämka om lönen. Norelius sade, att han vill afstå vreten i Broänget, och om han ändteligen skall mista något af sin inkomst det honom undt är, så vill han efterlåta sin medarbetare af de 12 Tunnor så han får af Pastor, 4 Tunnor och 2 tunnor Strömming. Detta blef Cabbeus kungjordt, men han sade omöjeligt dermed hafva sin näring, utan ville söka sig på annan ort. Rätten, beslöt att ej något borde tagas af Norelius det honom en gång gifvit är utan feck Cabbeus söka sin Fortune på annan ort.
1665 d: 23 October. Bevilljades Norelius 4 daler om året i källarhyra för de 3 år han bodt i Capellansgården, men sedan skulle han få nyttia Källaren väster om kyrkan som tillhörer Staden.
1667 [överstruket: "begarte"] den 10 Julij begärte Norelius få instänga en liten skogsbacke bredevid Cappellans vreten. för betens skuld hvilket bevilljades.
1672 d: 17 Aprill begärte han att få blifva förskonter med vretskatten och njuta refusion för använd kostnad på Källarbyggningen i Capellans gården.
Enl. Hylphers Herdaminne blef Norelius Kyrkoh: i Norrala 1678 och död 1707.
[I marginalen står tillagt: "Denna Källare finnes ännu (1831) qvar. Var i förre Århundradet Kyrkan[s] Winkällare, men medföljer nu gården Hvilken f.d. Handl. Erik Eklöf köpt.
Källaren är belägen under ett gammalt lider mitt framför vestra Kyrkodörren på andra sidan om Gatan".]
- I Fant, Johan Eric & Låstbom, August Theodor: Upsala ärkestifts herdaminne, d. 2 (Hacksta t.o.m. Simtuna), 1843, s. 298, anges att han prästvigdes 1658 till att bli komminister i Gävle, men han blev alltså inte ordinarie komminister där förrän 1661.
|
|---|
| Bosatt: | från 1673-05-01 till 1707-03-04 prästgården, Norrala sn, HÄL 3) | |
|---|
| Kyrkoherde: | från 1673-05-01 till 1707-03-04 Norrala pastorat, HÄL 4) | I kyrkoräkenskaperna för Norrala finns i den inledande delen en förteckning över präster i Norrala pastorat, vilken upprättades omkring 1740 av kyrkoherde Olof Nordlinders hand och sedan kompletterades av efterträdarna. Bland kyrkoherdarna upptas efter Samuel Gestrinius: "1673. 1 Maji [nr:] 11 Laur. Norelius. Samuelis Er. Gestrinii måg, född i Kungsgården 1632 d. 16 Decemb. Tilförne Comminister i Gefle dödde 1707 d. 4 Martii". |
|---|
| Arvstvist: | 1675 Källene nr sub 3, Norrala sn, HÄL 5) | Vid arvsskiftet i augusti 1675 uppstår enligt domboken en tvist om besittningsrätten till hemmanet i Källene mellan sonen Erik och mågen, kyrkoherde Lars Jacobi Norelius. |
|---|
| Arvstvist: | mellan 1680 och 1683 Kungsgården nr 1-2, Norrala sn, HÄL 6) | Han tvistade 1680-1683 med svågern, länsman Lars Persson Schiarling i Bollnäs, om att han som äldste sonen få inlösa halva sin faders hemman Kungsgården. Hovrättens dom blev: "Effter den Högloflige Kongl. Håf Rättens Sentens och domb, af sagd i Stockholm d. 26 Maij 1683. Samt hans Exellence Gouverneurens hög wälborne Herr Åke Ulfsparres der effter gifna befalning, hemmanet Kongs gården uti Norala Sokn om 16 :/: skatt, att delas uti 2ne parter, emellan wördige och wällärde Herr Lars Norelium, och hans Sal. Brodrs. Jacob Jacobsons Barn, är samma delning werkställig gjord d. 24. 25. och 26 Sept. Ao 1683." |
|---|
| Fadderskap: | 1689 Haga nr 2, Norrala sn, HÄL 7) | "Laurentius Norelius Pastor" och hustrun Christina Gestrinia står 1689 som faddrar till Kerstin (f. 1689-03-08), dotter till bonden Olof Andersson och hu. Karin Jonsdotter i Haga nr 2. |
|---|
| Fadderskap: | 1690 komministergården, Orsten, Trönö sn, HÄL 8) | "Erewyrdige kyrkioherden ibid H.r Lars Norelius sampt hans kärälskelige hustro" står 1690 som faddrar till Per (f. 1690-04-01), son till komministern Mårten Strandberg och hustrun Ingrid Bozaea ("Boze") i kaplansgården i Trönö. |
|---|
| Omnämns: | 1696 9) | Han omnämns 1696 i samband med att Kerstin Påvelsdotter, hustrun till landbonden på hans hemman Kungsgården, avlidit. |
|---|
| Fadderskap: | 1700 Orsten nr 1, Trönö sn, HÄL 10) | Kyrkoherden herr Lars Gestrinius och hans hustru "Ehreborne Matrona h: Cristina Gestrinia" står 1700 som faddrar till Sven (f. 1700-09-28), son till bonden Håkan Larsson och hu. Brita Jonsdotter i Orsten (nr 1), Trönö sn. |
|---|
| Fadderskap: | 1700 Berge nr 2, Norrala sn, HÄL 11) | Pastor Lars Norelius och hustrun Christina Gestrinia står 1700 som faddrar till Jonas (f. 1700-09-30), son till bonden Erik Jonsson i Berge nr 2. |
|---|
| Död: | 1707-03-04 prästgården, Norrala sn, HÄL 4) | Dödsnotisen saknas i den äldsta kyrkboken. Denna fördes emellertid mycket sporadiskt vid denna tid, antagligen på grund av Norelius' ålder eller sjuklighet. I förteckningen över kyrkoherdar som upprättades omkring 1740 av Olof Nordlinders hand (ingående i början av kyrkoräkenskaperna) anges att Norelius dött den 4 april 1707. |
|---|
Noteringar
Laurentius Jacobi är den latinska formen av namnet Lars Jakobsson.
---
Den delvis samtide hälsingeprosten Olof Broman sammanställde kring 1740 en genealogi över släkten Norelius, vilken utgår från Lars Jakobsson Norelius och hans hustru Kristina Samuelsdotter Gestrinia och framåt. [Olof Johannis Broman: Glysisvallur och öfriga skrifter rörande Helsingland, utg. genom Karl A. Haegermarck & Anders Grape, avd. AEttqvisl, genealogi för släkten Norelius (d. 2, Uppsala 1912-1953), s. 676-682, med kompletteringar och rättelser av Grape s. 932-934]
Anders Grape kompletterar bland annat med denna uppgift
"Om Lars Jacobsson Norelius jfr ovan s. 616 och Hm. [dvs. det gamla herdaminnet för ärkestiftet], D. 2, s. 298. Hm. vet tydligen ingenting om denne mans härkomst, och Broman har som fader till honom uppställt en Jacob Norelius, om vilken han tror sig veta att han bodde på Kungsgården i Norrala sn. Det ges emellertid, som en anteckning av Haegermarck fäster uppmärksamheten på, bland en samling lösa handlingar i Gestrike-Helsinge nations ägo, ett dokument, som synes bringa klarhet i denna sak. Vår här förevarande Laurentius Jacobi Norelius översänder nämligen till en landsskrivare en kopia av Johan III:s brev, dat. Västerås den 11 mars 1584, varigenom en Jacob Sigfridsson erhåller 'en gårdh i Norala Socken benämnt Konungsgården' i byte mot sin egen gård i 'Hudwijk', som behöves för 'den nys begynte kiöpestadh i Helsingelandh Hudwijkswald'. Norelius upplyser vidare i sin egen skrivelse (odat. men snarast tillkommen på 1690-talet, måhända i samband med reduktionen? [snarare i samband med tvisten om besittningsrätten till hemmanet]), att Jacob Sigfridsson var hans faders morfar, och vi få här veta, att fadern hette Jacob Olofsson. På aktstycket har också påtecknats en släktledning: Jacob Sigfridson - dottren gift med Olof Larson [sic - ska vara Jonsson] - desz Son Jacob Olofson - Laurentius Jacobi Norelius."
---
Broman skriver om herr Lars i sin redogörelse för kyrkoherdar i Norrala: "1679: H. Lars JacobsSon Norelius, födder i Norala Sockn och Kungsgården; blef förenämde H: Samuels Gestrinii Måg, med hans dotter Catharina Gestrinia; war tilförende V: D. Commin: i Gefle, och kom til thetta Pastorat på förenämnda år efter Swärfadern. Han utwidgade then Noreliska Familien, såsom är at igenkänna af mina Geneal: Tab: XIII, af sina 6: st: Barn; En mycket priswärd Man, jämwäl ther af, at han [war] en ibland the bästa, som stridde emot tå illa warande Trulldomswäsende här i landet. Han dödde mätt af ålder och lefnad 1704." [Broman, Olof Johansson: Glysisvallur och öfriga skrifter rörande Helsingland, utg. genom Karl A. Haegermarck & Anders Grape, kap. 14b, Norrala kyrka (d. 2, Uppsala 1912-1953), s. 550f]
---
I det gamla herdaminnet för ärkestiftet anges om honom under kyrkoherdar i Norrala: "13. LARS JACOBI NORELIUS. Hels. Född på Kungsgården i Norrala 16 Dec. 1632. Stud. 1644. Pvgd 1658 till Commin. i Gefle. Kyrkoh. här 1672. Död 4 Mars 1707. Skall hafva ägt en besynnerlig gåfva att handtera de så kallade af djefvulen besatte. 'Sedulus in officio et hospitalis erga erga Studiosos.' Stamfader för Norelier, tagande sitt namn af denna socken. - Gift med Christina Gestrinia, företrädarens dotter, som dog öfver 90 år gammal. Barn: Lars, Kyrkoh. i Hamrånge; Christina, gm. m. Bruksarrendatorn J. Lindbohm; Margareta, g. m. en Groth, som sedan blef g. m. hennes syster; Brita, g. 1. m. Groth, 2 m. sin dräng Johan Olofsson; Eric, Bat.Pred. vid Hels. Reg., dog i Siberien; Jacob, Commin. i Norrala; en dotter, g. m. Reg.Pastor L. Norbelius [sic - ska vara Nerbelius]." [Fant, Johan Eric & Låstbom, August Theodor: Upsala ärkestifts herdaminne, d. 2 (Hacksta t.o.m. Simtuna), 1843, s. 298]
Personhistoria
| Årtal | Ålder | Händelse |
|---|
| 1632 |
|
Födelse 1632-12-16 Kungsgården nr 1-2, Norrala sn, HÄL. 1) |
| 1658 |
|
Prästvigd 1658. 1) |
| >1658 |
|
Komminister (Kaplan) från 1658 till 1672 Gävle, GÄS. 2) |
| ~1660 |
|
Brodern Olof Jakobsson dör omkring 1660 Kungsgården nr 1-2+, Norrala sn, HÄL 13). |
| 1660 |
|
Fadern Jakob Olsson dör 1660 Kungsgården nr 1-2, Norrala sn, HÄL 13). |
| >1673 |
|
Bosatt från 1673-05-01 till 1707-03-04 prästgården, Norrala sn, HÄL. 3) |
| >1673 |
|
Kyrkoherde från 1673-05-01 till 1707-03-04 Norrala pastorat, HÄL. 4) |
| 1675 |
|
Arvstvist 1675 Källene nr sub 3, Norrala sn, HÄL. 5) |
| >1680 |
|
Arvstvist mellan 1680 och 1683 Kungsgården nr 1-2, Norrala sn, HÄL. 6) |
| 1685 |
|
Sonen Jakob Laurentii Norelius föds 1685 14). |
| 1689 |
|
Fadderskap 1689 Haga nr 2, Norrala sn, HÄL. 7) |
| 1690 |
|
Fadderskap 1690 komministergården, Orsten, Trönö sn, HÄL. 8) |
| 1696 |
|
Omnämns 1696. 9) |
| 1700 |
|
Fadderskap 1700 Orsten nr 1, Trönö sn, HÄL. 10) |
| 1700 |
|
Fadderskap 1700 Berge nr 2, Norrala sn, HÄL. 11) |
| 1707 |
74 år |
Död 1707-03-04 prästgården, Norrala sn, HÄL. 4) |
Källor
| 1) | Fant, Johan Eric & Låstbom, August Theodor: Upsala ärkestifts herdaminne, d. 2 (Hacksta t.o.m. Simtuna), 1843, s. 298 |
| |
| | |
| 2) | Sehlberg, Erik: Gefle och dess slägter, H 38a:1:2, p. 100, handskriftsavd., Kungliga Biblioteket |
| |
| | |
| 3) | Se Kyrkoherde |
| |
| | |
| 4) | LI:1, opag. (Genline ID: 700.18.39100) |
| |
| | |
| 5) | Sikeborg, Urban: äldre genealogier från 1978-1989 (bör dubbelkontrolleras) |
| |
| | |
| 6) | Sikeborg, Urban: "Stormanssläkter i Hälsingland och deras gårdar i Norrala", Hälsingerunor 1980 (utg. av Hälsinglands hembygdskrets), s. 79-99 |
| |
| | |
| 7) | C:1, f. 16v |
| |
| | |
| 8) | Trönö C:1, p. 97 |
| |
| | |
| 9) | C:1, f. 47r |
| |
| | |
| 10) | Trönö C:1, p. 52 |
| |
| | |
| 11) | C:1, f. 7v |
| |
| | |
| 12) | Se Fadderskap |
| |
| | |
| 13) | Se Omnämns |
| |
| | |
| 14) | Broman, Olof Johansson: Glysisvallur och öfriga skrifter rörande Helsingland, utg. genom Karl A. Haegermarck & Anders Grape, avd. AEttqvisl, genealogi för släkten Norelius (d. 2, Uppsala 1912-1953), s. 681 |
| |
|