Sven Svensson Nordlund

Gruvförvaltare. Blev högst 82 år.

Noteringar

I Albert Anderssons artikel, som också innehåller ett foto av Sven Nordlund (med texten: "Gruvförvaltaren Sven Nordlund i Norberg [1797-1879]. Son till Anna Olofsdotter och bror till Himlaprinsen. Svärfar till Grängesbergschefen Anders Erik Salwén.) sägs om honom (s. 70-74, 77):

"GRUVFÖRVALTAREN I NORBERG
En av Anna Olofsdotters söner som nådde vuxen ålder var Sven, född 1797. Han tog senare namnet Nordlund. Sven Nordlunds egentliga start i förvärvslivet sägs ha hängt samman med att han hade en så vacker handstil. Brev som han skrev ännu i 80-årsåldern vittnar om att han livet igenom behöll greppet om denna vackra handstil. En företagare - kanske var det ägaren av Vågbro bruk - lär ha fått ögonen på honom just genom handstilen och engagerade honom i sin rörelse. Att han skrev så vackert lär ha hängt samman med att han redan vid elva års ålder av sin fader sattes i 'lärdomsstall' under några veckor hos en studerande Kopparkvist från Stockholm, som då vistades i Norrala - eller kanske var det i Söderhamn. Den unge Sven var tydligen en både brådmogen och mycket begåvad ung man. År 1812 'stod han på gången', d.v.s. konfirmerades. Hans 'läspräst' var dåvarande pastorsadjunkten i Norrala, magister Kårlin. Åren 1814-16 höll han själv skola för norralabarn i sitt föräldrahem i Styvje.
Efter undervisningen av Kopparkvist fick han följande vinter fortsätta undervisningen under ytterligare några veckor, då hos klockaren Ahl på Korshögen i Norrala. Den Ahl det här gäller är Nils Ahl, 1737-1813, klockare och organist i Norrala. Vid sidan av denna tjänst undervisade Ahl också socknens barn i kristendom, räkning och skrivning. För denna undervisning skulle han årligen erhålla - enligt sockenstämmans beslut - en skrinda ved sommartid av envar bonde i socknen. Även de tvenne påföljande åren vistades den unge Sven tidvis i Ahls skola på Korshögen.
Sin första anställning hade Sven Nordlund som elev vid Vågbro bruk under ledning av inspektor Arborén. Under två år var han tidvis elevanställd här. Troligen var det under ledigheterna från arbetet i Vågbro, som han fortsatte undervisningen i klockare Ahls skola. Därefter kommer han till Ovansjö socken i Gästrikland för att lära glasmästaryrket. Här blir han omhändertagen av Jöns (Johannes, Jean) Ahl, som var född i norrala 1770 och dog i Ovansjö 1856. Han var son till ovannämnde klockaren Nils Ahl på Korshögen och flyttade till Ovansjö 1799, där han var klockare och sockenskrivare. Vid sidan härav bedrev han även glasmästaryrket.
I Ovansjö stannade Sven Nordlund under ett helt år eftersom han under vintern fick sysselsättning med att mottaga malm för Forsbacka bruks räkning. I och med anställningarna i Vågbro och Forsbacka i Gästrikland hade Sven Nordlund inlett sina 60 år som tjänsteman vid 'bruk, fatori och gruvor' som han på sin ålders höst summerar det i sin journal, en i släkten bevarad handskrift, där Sven Nordlund tecknat ner många intressanta minnesbilder ur sitt långa liv. Handskriften går i släkten under namnet 'Farfars journal'.
Den 26 dec. 1817 - ännu bara 20-årig - tillträder Sven Nordlund befattningen som bruksbokhållare vid Grängshammars bruk i Dalarna. På Grängshammar trolovar han sig med hammarsmidesmästaren Carl Rustlings dotter Sara-Greta, 1798-1887. Förlovningen eklateras 1818. I tjänsten på Grängshammar stannade Sven Nordlund till den 1 nov. 1824 då han av bergsrådet och riddaren Johan Magnus Schenström blev kallad till bruksinspektor vid de av honom ägda bruken Ramnäs västra och Bäckhammar. I denna befattning kvarstod han sedan till den 1 nov. 1832 då han första gången antar befattningen som bruks- och gruvinspektor vid Norbergs gruvor med bosättningsort i Mossgruvan. Sara-Greta Rustling och han gifter sig på Ramnäs västra bruk den 25 aug. 1833. Sven Nordlund var då 36 år gammal.
I Norberg stannar nu Sven Nordlund kvar till år 1835, då han tillträder befattningen som bruksförvaltare vid Stjärnsunds bruk i Husby socken i Dalarna. Här blir han kvar till 1839, då han blir förvaltare vid Silvhytteå masung med Svea- och Bispbergsgruvorna. År 1846 flyttar han också därifrån och då återvänder han till Norberg och Mossgruvan som gruvförvaltare. I denna tjänst blir han nu kvar till sin pensionering den 31 okt. 1874. Sven Nordlund var då 77 år.
Allt eftersom tiden gick skaffade sig Sven Nordlund en aktad och ärad ställning både inom släkten och på alla de platser i bergslagen, där han utfört sin mannagärning. Med tiden kom släkten att hylla honom som bergslagsgrenens store anfader. Man gav sina barn namn efter honom och inom trönögrenen [dvs. ättlingarna till brodern Jon Svensson] tog hans brorson Sven Jonsson upp namnet Nordlund, mer eller mindre medvetet som en hyllning till farbrodern.
Det fanns ett gammalt talesätt i Norberg, att man gifte sig endera åt höger eller vänster. Att gifta sig åt höger betyder att man gifte sig socialt uppåt, åt vänster att man gifte sig socialt nedåt. När folkskolläraren och organisten Lars Gustaf Pettersson (1837-1921), fader till den tidigare omnämnda Klockar-Sigrid, den 13 aug. 1875 gifte sig med Sven Nordlunds dotter Anna Adolfina (1843-1917), sa man att han gifte sig till höger. Deras bröllop hölls på Grand Hotell i Stockholm och vigseln förrättades av komministern Herr Leopold i Jakobs församling. Detta ger oss liksom i blixtbelysning Sven Nordlunds sociala position i Norberg vid denna tid. Med tiden skulle Lars Gustaf Petterssons giftermål bli ännu mera åt höger, när hans svåger på hustruns sida, Anders Erik Salwén, år 1893 blev chef för Grängesbergs gemensamma förvaltning.
Efter sin pensionering byggde Sven Nordlund sig ett eget hem på Lilla Malmen i Norberg. Liksom sin broder Himlaprinsen var han starkt religiöst inriktad. Han var ledaren för det frikyrkliga livet i Norberg. I väntan på att ett bönehus skulle komma till stånd upplät han hemmet på Lilla Malmen för frikyrkliga möten. Själv var Sven Nordlund som pensionerad nöjd med tillvaron. Han hade av sina chefer fått en god årlig pension. Han avled i sitt 83:e år 1879. Hans hustru avled 1887. Sven Nordlund levde under sex konungars tid, från Gustav IV Adolf till Oscar II.

SALWÉNS I GRÄNGESBERG
Gruvförvaltaren Sven Nordlund och hans hustru hade fem barn, fyra döttrar och en son. Dottern Adolfina har redan nämnts. En annan av döttrarna var Ulrika Christina (Ulla), 1842-1903 [foto av henne på s. 75]. Till hennes dop hade föräldrarna kallat tio personer till gudfaddrar och gudmödrar åt henne. Bland dessa kan nämnas Jon Svensson (Himlaprinsen) och hans hustru Lena Olsdotter från Styvje, Pehr Magnus von Unge på Mölntorp, Elsa Regina Aurora Charlotta Silfverstråle och demoiselle M.E. Uggla. Valet av Jon Svensson och hans hustru vittnar på ett mycket vackert sätt om Sven Nordlunds känsla för släkten hemma i Styvje.
Den 30 mars 1872 - då nyss fyllda 30 år - gifter sig Ulla Nordlund med inspektoren Anders Erik Salwén, då bosatt på Främsbacka i Stora Kopparbergs socken. Han var född i Slöta i Skaraborgs län 1847, en man av enkel härkomst och med ringa studier bakom sig. Vid sjutton års ålder fick han anställning vid Norbergs gruvfält, blev senare inspektor vid Främsbacka nickelverk samt gruvförvaltare vid Stora Kopparbergs Bergslags AB:s järnmalmsgruvor. År 1893 blev han chef för Grängesbergs gemensamma förvaltning, i vilken han senare kvarstod till sin pensionering år 1916. [Hänvisning till Nils Meinander: "Gränges - en krönika om svensk järnmalm", 1968]
(---)
Vad Ulla Nordlund tänkte och tyckte om det glansfulla livet i Grängesberg vet vi ingenting om. Man kan dock förmoda att hon under dessa år en och annan gång lät tankarna gå till släkten i Styvje. Någon gång gick kanske tanken till farmodern, Anna Olofsdotter, hon med träbenet och de femton barnen. Vad hon visste om henne kunde hon endast ha fått veta av sin far. När Ulla föddes hade Anna Olofsdotter varit död i 28 år. Farbrodern Himlaprinsen var kanske den hon mest intresserade sig för. Han var ju hennes gudfar. När han dog 1852 var Ulla tio år. Sin kusin, bonden och predikanten Sven Hansson i Styvje, var hon säkert väl förtrogen med. Han gjorde flera predikoresor till Norberg på anmodan av Ullas far Sven Nordlund."

Personhistoria

Källor