Margareta Sigfridsdotter
Noteringar
Utdrag ur U. Sikeborg: "Anders Sigfridsson (Rålamb) och hans släktkrets i Hälsingland", Släkt och Hävd 1992:3-4, s. 137- 138 (fotnoter med källhänvisningar och kommentarer är här utelämnade):
"1586 den 24 april trädde 'h. Meritt i lille Närby och H. Kirstin j Store närby S. Anders Sigfridsons syster' inför lagmanstinget om några jordlotter, som Märit menade att brodern med byte, köp och våld hade försnillat henne. Underlagmannen i Hälsingland, Anders Eriksson, vittnade att han efter noggranna rannsakningar inte annat kunnat finna än att det hon klagade över grundade sig på ett jordskifte, som Anders Sigfridssons föräldrar gjort med hennes svärföräldrar och som i deras tid stått oklandrat. Anklagelserna mot brodern gällde däremot ett byte som hennes make ingått med Anders Sigfridsson, varvid maken mot Lillnärby erhållit Ladugården. I sammanhanget nämns att häradshövdingen Sverkil Simonsson (om denne, som ägde ett hemman i Fors, se s. 0), 'som är offuer sine 70 åhr', inte klandrat bytet. Eftersom Märit sade sig ha lidit skada av bytet - som hennes make därtill inte fått behålla - och yrkade dess återgång, tilldömdes hon och maken sex systerdelar samt Kerstin fem systerdelar i Lillnärby, dock enbart i de gamla oklandrade skiftena.
Med Ladugården avses inte något fähus, som Edling antagit, utan byn med samma namn i den intillgränsande socknen Söderala. Anders Sigfridsson hade åren 1566-1571 njutit frihet från utlagor för bl.a. ett hemman i Ladugården, vilket medför att han tidigast 1571 kunnat använda det som bytesobjekt med den ej namngivne svågern. Märits uppgift om att hennes make inte fick behålla Ladugården hänger kanske samman med att drottningen 1573 begärt Ladugården till sitt eget behov.
Jan Eric Almquist har av hänvisningen till Sverkil Simonsson i samband med jordbytet dragit slutsatsen, att denne var Märits make, en uppfattning jag själv länge haft. Det finns nu vissa allvarliga hinder för en sådan tolkning. Den förklarar inte varför Märit 1586 anges som bosatt i Lillnärby (troligen där ännu 1609), när Sverkil Simonsson bebodde ett hemman i Gårdskär i Älvkarleby. Om Sverkil Simonsson endast varit en släkting genom giftermål kan inte heller nöjaktigt förklaras hur det säregna namnet Sverkil redan 1542 påträffas också i Nygården (vari Anders Sigfridsson ägde del) med Olof Sverkilsson. Eftersom Sverkils efterträdare på Fors (nr 1), Per Sverkilsson, sannolikt är en hans son och nämns så tidigt som 1546 i samband med ett slagsmål blir också tidsaspekten besvärande: Märit, om hon varit gift med Sverkil Simonsson (som så tidigt som 1535 skattar i Fors nr 1), måste därvidlag ha fötts omkring 1510 för att hinna föda en son, som 1546 är straffmyndig, och trots detta 1597 själv kunna förestå Närby nr 2 (jmf med Anders Sigfridsson, som föddes 1527). Jag vill också sätta i fråga om Märit framgångsrikt kunnat klandra bytet, om Sverkil Simonsson varit hennes make - det anges ju uttryckligen att denne inte inlagt något klander mot detta.
Det förefaller mer troligt att Märit var gift med den Per Hindersson som 1567 -1594 brukar Närby nr 2. Märit förestår själv hemmanet 1595 -1597, varefter en Erik Persson fr.o.m. 1598 skrivs för gården. Ännu 1609 bor emellertid änkan Märit kvar där, tillsammans med Erik."
Personhistoria
|