XI:251 Per Eriksson

Bonde, kyrkvärd, nämndeman, sexman. Blev ca 86 år.

Familj med ?

Noteringar

Trönöforskaren Gösta Berglöw i Borg, Norrala, skriver i en opublicerad sammanställning över ägarna till Långbro nr 2 i Trönö:
"Peder Eriksson, Född 1568 och död 1655. Härkomst okänd. Troligt är att han var måg i gården och hustrun således dotter till förre ägaren Per Månsson. Hennes namn och övriga data okända.
Det framgår av ett domstolsprotokoll 1631 att Peder hade arvsrätt i hemmanet och det ligger närmast till hands att han var ingift. Ingen tidigare ägare är nämnd med Erik i förnamn som Peder fått sitt efternamn efter.
Ägareförhållandena till hemmanet är nu krångliga att utreda.
Peder Eriksson var ägare till det stora hemmanet som innehöll 24 öresland och 15 penningland fram till 1640, då Jon Månsson är ägare (eller kanske arrendator?) till 13 öresland. En Anders Isaksson står också som ägare några år till halva hemmanet. Han var guldsmed och var bosatt i Söderhamn. Under 1650-talet var det återigen en ägare - mågen Hans Pedersson. Han blev från 1661 ägare till 17 öresland och hemmanet fick då [dvs. sedermera] beteckningen Långbro nr. 2 och en Olof Tomsson köpte den resterande delen 7 öresland och 15 penningland och det blev Långbro nr. 3.
Nr. 2 är nuv. Järnkroks och wibergs och nr. 3 är Bergahemmanet.
Peder Eriksson hade ekonomiska bekymmer och gjorde så småningom konkurs.
1611 i Hjonelagslängden har Peder Eriksson hustru och 2 pigor. Han erlägger då i skatt för sig 4 mark, för hustrun 2 mark och för varje piga 1 mark, summa 8 mark. 1615 erlägger han i tionde 3 spann malt, 3 spann korn och 1 fjärding råg.
Under dessa år uttogs den andra Älvsborgs lösen, men tyvärr har jag ej tillgång till dessa skattelängder.
1619 erlägges i tionde 6 spann mal. 1624, 3 spann korn, 4 spann malt och 2 fjärdingar 4 råg. 1625, 7 spann malt och 2 1/2 fjärdingar råg. Om man jämför dessa tiondeskatter med de övriga hemmanen i socknen, ser man att i genomsnitt skattar detta hemman mest och det har ju även det största jordinnehavet.
Peder Erikssons bomärke 1615 [blankt] och 1622 [blankt]
Han var både kyrkvärd och fasteman (nämndeman).
I 1628 års mantalslängd är det 4 personer på gården.
1631 (---) äger Peder Eriksson 26 öresland [i jordeboken].
1634 skattar han i tionde 4 tunnor och 3 kannor korn och 2 fjärdingar och 3 kannor råg. 1635 är det 5 personer på gården, utan angivande om det är hustru, barn eller tjänstefolk. Samma år erlägges i tionde 5 tunnor och 2 fjärdingar korn och 6 1/2 fjärdingar råg.
I roteringslängden 1640 står att han är 72 år och att han är 'Gamble och förlammade'. (---) Han var således född 1568.
Peder Eriksson är några gånger omnämnd i domboken.
1625 blir han nämndeman.
1627 får han böta 3 mark för ogill bro.
1628 bötar han med sina grannar 3 mark vardera för ogilla vägar och broar.
Enligt ett domstolsutdrag 1631 hade Peder arvsrätt i hemmanet. Hans syster Karin Eriksdotter, gift med länsman Swen Olsson i Fårs [dvs. Sven Olsson i Fors], Norrala, säljer sin arvejord till honom och Peder i sin tur överlåter en jordäga till henne.
'1631. Kommo för Rätten beskiedlige Män Suen Olufsson i Fårs och Päder Erichsson i Långbro och framlade tuenne Öpna försegladhe Breff, förmälandes att för:ne Päder Erichsson hade medh sin hustrus och Barns samtyckio Oplåtijt och affstiltt sin Syster Karin Erichsdotter, som ähr förn:ne Suen Olufssons Rätt ächtadt hustru att ega och behålla tijo gillingstadh Ängh Liggiandes ytherst i Flytz Ängett och halfftredie Måål Jord Liggiandes i Spångåkant Och der medh tagitt halfannan Öre i skatt, Derföre hafuer bem:te Suen Olufsson med sins hustrus samtyckio tillsagtt wardt och oplåthit (till) Päder Erichsson all sin hustrus fasteägor, bådhe huus och Joordh Fäderne och Möderne som han uthij Långbro war Arffallen till, så att the hafuer giordt deri stadgat warder huars annars arffuingar (effter the som förr skrifuet ståår) till ewärdeligh äger medh allo till ? , wittnesmän Hans Pärsson i Daglöösa, Hans Larsson i Trönebyen, och Eric Olufsson i Fly. Nu Mädan så war Lagligh giordt på tingett, Blef dheras Kiöp stadfäst medh dombreff, efter som de dhet st ? begiäradhe.'
Samma år 1631 är han och grannen Lars Olufsson på Trönbyn nr. 4 i dispyt med kyrkoherden Olaus Krok om rätten till en äng.
'Pedher Erichsson och Lasse Olufsson i Långbro tilltaladhe Kyrckioherden wällärde Man herr Oluff om ett stycke ängh liggiandes i Långbro Ängiett som menthe bordhe höra Byen till. Tå wittnadhe Erich Jemptt effter sin Aflagda edh att han slogh samma Ängies stycke ? Saligh Jonae, till förendh kyrckioherde der sammastädes, wittnadhe och Jonn Eniebrijttsson i Borgh effter sin aflagda Edh att han för fempton Åhr sädan mädhan han tiänadhe för her Oluff hade slagit samma Ängiesstyckie wndher Prästebordet.
Derföre så affsades att Ängiestycket skall höra wndher Prästegården till dess dhe medh better skiäl och bewijs kunna winna det der ifrån.'
1632 bötar Peder och hans granne Lars Olufsson 40 mark för att de tagit hö av 'dheras grandhe Oluf Jonsson och gifwa honom höet igen, så länge dhet borta warit.'
1637 är han skyldig Pär Pärsson i Stärte penningar.
'Per Ersson i Långbro saach 3 mark för ohmält fälliandhe på ett Qwarnställe som han Såldt hadhe till Sal. Tomas Persson i ibid och skall Tomas efterlefwandhe bekomma en så godh foola igen som dhen förr ? war och rätt för sin bygningh efter godhe mäns läggning. Hans Persson löste i Pengar -----'
1646 fordrar Anders Isaksson guldsmed i Söderhamn ett jordstycke av Peder som han pantsatt till honom.
1640 står Jon Månsson som brukare av halva hemmanet, alltså 13 öresland och Peder står för lika mycket. 1644 står återigen Peder som ensam ägare. 1648 är han sexman.
Peder Erikssons bomärke 1649 [blankt]
1650 är Peder och mågen Hans Persson ägare av halva hemmanet vardera.
1652. Anders Nilsson, Borka, Enånger lät lagbinda [dvs. lagbjuda] 5 gillingstad äng i Daglösänget som Peder Eriksson pantsatt till honom.
1653 i mantalslängden är det enbart hustru, en son, en dräng och två pigor på gården. Var är då ägaren?
Hemmanet innehåller de närmaste åren omväxlande 24 1/2 och 25 1/2 öresland. 1655 är det guldsmeden Anders Isaksson från Söderhamn som brukar hemmanet. Han hade nog stora fordringar av Peder Eriksson som han hade svårt att få ut. Tingsprotokollen omtallar att även Anders var skuldsatt.
1655 är Peder Eriksson död enligt domboken: 'Eftersåsom Sahl: Pedher Ericksson i Långbro war så mången skylldig så thetz befarahs om hans egendom Löst och fast äij tillräcker till fullan gällde ...' Osv.
På tinget den 26 januari 1657 förklaras att Peder Eriksson gått i konkurs på Långbrohemmanet om 7 öre 15 penningland. Arvingar är: Hans Persson i Långbro måg. Lars Nilsson i Norrbo i Skog och Oluf Persson i Kyrkbyn Undersvik socken. Troligen var dessa tre mågar.
Nu delas det stora hemmanet. Mågen Hans Persson övertar största delen, stamhemmanet med 17 öresland med fastighetsbeteckningen Långbro nr. 2 och som senare blev gårdarna Järnkroks och Wiberg.
Den andra mindre delen som Peder Eriksson på slutet av sin levnad innehade och gick i konkurs för, innehöll 7 öresland och 15 penningeland och senare kallades Bergahemmanet och fick fastighetsbeteckningen Långbro nr. 3, köptes av Olof Tomsson.
Peder Erikssons hustru nämnes aldrig i några handlingar jag har tillgång till.
Barn till Peder Eriksson och hustru:
Anna Pedersdotter, född 1609 och död 4/4 1693, hemmanstillträdare till Långbro nr. 2. Gift med Hans Persson-Dalkarl från Daglysa, död 1670.
Trolig Dotter, namnet okänt. gift med Lars Nilsson i Norrbo, Skogs socken.
Trolig Dotter, namn okänt. Gift med Oluf Persson i Kyrkbyn, Undersviks socken.
Trolig Dotter, namnet okänt. Gift med Måns Eriksson i Hudiksvall. Ägare en tid till en del av hemmanet. Domboken 1642: 'Hans Persson i Långbroo lät någon Jordh effter 3 öre i skatt som han köpt hadhe af Sal Måns Erichsson mågen i Hudwijkswald 1 gången.'"

Personhistoria

Källor