Petrus [!] Petri Edh

Kyrkoherde.

Noteringar

Petrus Petri är den latinska formen av namnet Per Persson.
I "Uppsala stifts herdaminne: Ljusnans kontrakt 1593-1999" (red: Ragnar Norrman, utg. av Stiftshistoriska kommittén, Uppsala 2001) finns en redogörelse för hans verksamhet som kyrkoherde i Ljusdals pastorat på s. 139-141. Där sägs bl.a. (noter och källhänvisningar är här utelämnade):
"6 EDH, Petrus Petri (1662)1663-17689
Född i Edvik, Norrala. Död före 21/3 1678. Fadern bonde.
Gift 1663 med Sara Larsdotter Gammal, änka efter företrädaren Laurentius Petri Watlangius. [Om henne anges längre upp på s. 139: "dotter till borgaren i Gävle Lars Hansson Gammal och Catharina Hansdotter Gammal, gift 2:o 1663 med Watlangius efterträdare Petrus Petri Edh. Hon anges ha haft två barn i det första äktenskapet.] Vid sin avflyttning från Ljusdals prästgård 1679 skänkte hon 1/2 tunna säd till de fattiga och 10 daler till kyrkan. Äktenskapet synes ha varit barnlöst.
Petrus Petri Helsingus skrevs in som student vid Uppsala universitet 22/5 1645 och i Hälsinge nation. Prästvigd 1652 med förordnande som kapellan i Mo och Rengsjö. Regementspastor vid Hälsinge regemente 1655 och följde armén genom Polen och Danmark, där han sägs ha 'förslitit' sin hälsa och förlorat sin egendom. Han blev kyrkoherde i Ljusdal 29/8 1662. Tillträde 1663, husesyn hölls 15/6 1663.
När Petrus Edh 1663 gifte sig med kyrkoherdeänkan Sara Gammal skänkte han 10 daler till kyrkan förutom vad han gav till de fattiga. Han skänkte också dels en patén och förgylld silverkalk om 44 lod med niopassfot, änglahuvuden och bladornament på noden och tillhörande kalkkläde, dels en mässhake, ett altarkläde och en kommunionduk. Troligen har Edh införskaffat dessa föremål i Polen under kriget.
Det kontinuerligt återkommande prästmötet har alltid ansetts mycket viktigt att deltaga i. När Per Edh år 1671 råkade komma för sent till det årets möte fick han som straff böta 2 rdr. De som uteblivit helt fick erlägga dubbla böter, 4 rdr.
Den sista anteckningen om Edh handlar om att han 'i sin sjukdom' köpte 1/2 stop vin från kyrkan. Edhs änka Sara Larsdotter Gammal begärde ett extra nådår och angav som skäl 'eldsvåda på hemmanet', missväxt samt kravet att utrusta soldater. Domkapitlet meddelade att detta endast kunde ske genom överenskommelse med efterträdaren på grund av kunglig resolution. Men änkan skulle få något 'trösteligt' till svar genom rektor Eric Halenius.
Domkapitlet anmodade 1662 Edh att flytta prästgården då han kommit till tjänsten, eftersom den låg alldeles för nära kyrkan. På ärkebiskopens order hölls 15/6 1663 syn på husen i Ljusdals prästgård (---). [Här följer en beskrivning av byggnaderna.] Det var således en prästgård i synnerligen dåligt skick som Petrus Petri Edh fick när han tillträdde Ljusdals pastorat. Frågan om nybygge i prästgården skulle komma att bli utdragen och få många turer i sin behandling. När kontraktsprosten Sveno Hagelsten lämnat redogörelse för sin inspektion av Ljusdals prästgård fick han domkapitlets order att vända sig till konungen för att få tillstånd att bygga en ny prästgård på tjänligare plats.
Kontraktsprostens brev innehöll 18 punkter och förde även fram den tydligen svåravgjorda frågan om två kvinnors strid om bänkrum i kyrkan. Det var välborne Andreas Arenfält som begärt att hans hustru skall få kyrkoherde Edhs frus bänk, något som hon och herr Petrus ingalunda kunde samtycka till. Domkapitlet beslutade, kanske med en glimt i ögonvrån, att de båda kvinnorna tills vidare kunde stå bredvid varandra i prästgårdsbänkten.
Det var under Petrus Edhs tid som häxprocesserna drevs i landet och fick sin kulmen i Hälsingland 1673, när den kungliga trolldomskommissionen i januari och februari månader höll sina rättegångar. Vid rannsakning i Järvsö med 41 anklagade hördes även den tjuguåriga Giölug Olufsdotter. Hon bekände sig ha sett flera av landskapets präster på gästabud hos Djävulen. Bland dessa var 'Hr Per i Ljusdal' och vilken hon påstod vara 'gifter i Blåkulla'. (---)."

Personhistoria

Källor