Jonas [!] Petri Caesar (Kejser)

Kyrkoherde.

Far:	XII:25 Per [!] Eriksson
Mor:	XII:26 Cecilia

Född:	Remsta nr 2+, Norrala sn, HÄL¹⁾
Bosatt:	till 1602 Ytterhogdals sn, HÄR²⁾
Kyrkoherde:	till 1602 Ytterhogdals pastorat, HÄR³⁾	Herr Jon tycks vid denna tid ha varit utan tjänst, eftersom kaplanstjänsten då var upptagen. Han är därför sannolikt identisk med den Jonas Petri Keyser som 1595 blev kyrkoherde i Ytterhogdal. Han var dock inte framgångsrik och klagade den 17 februari 1602 till domkapitlet över sina församlingsbor; dessa ville lyda hans beslut om straff utan i stället kört ut honom ur kyrkan. När herr Jon hotat med mässfall hade de hotat med att slå ihjäl honom. Herr Jon anhöll därför att få flytta hem till sitt fäderneshemman.
Övrigt tingsärende:	1603 Norrala ting, HÄL⁴⁾	"Her Jonn Kiesner" uppträder 1603 som svarande för bondfamiljen på hemmanet Remsta nr 2 då bonden Olof Olsson i Källene (nr 2) försöker tillvinna sig besittningsrätten till fäbodstället Skogbo. (Av handlingar i gårdsarkivet för Remsta nr 2, "Hans Karlssons", framgår att tvisten pågått sedan 1560-talet och ursprungligen tycks ha varit en arvstvist). Domboken uppger: "inlade så förbenemnde Her Jonn Salige Lass Nilsonns Dombreff, sampt och ett Rikies råds Breff, Som Lydde opå samma Torpstäle, Nämligh att hono(m) är sam(m)a Torpstäle Fulkomligen tildömdt, der emot Olof Olss tillade någre breff och wille giöre Her Jons Breff Ogille, sködtz dett så till Nämdennes ransachningh huart the wille giöre Her Jons Breff Ogille eller Oloff Olss, Så giorde the Her Jons Breff gille och Oloff Olsonns Ogille, men wille Her Jon gifue honom någon förlichningh, så är them intz emot dett han och för gode mäns bön skull, gaf honom ett Quarnehämdh opp i Strömen, och en Daler penning(a)r opå dett han skall blifua oklandret och gifue hono(m) Bref."
Bosatt:	omkring 1603 Remsta nr 2, Norrala sn, HÄL⁵⁾
Vittnesmål:	1608 Remsta nr 2, Norrala sn, HÄL⁶⁾	Denne herr Jon nämns också 1608 i samband med hustru Karins i Remsta arvsgöromål (Karin var änka efter bonden Hans Persson där) som "Wellärde Her Joen j Remstad" och bör ha varit en mycket nära släkting till familjen. (Eftersom han till domkapitlet anger att han tänkte bosätta sig på sitt fäderneshemman är han med all sannolikhet bror till hustru Karins make, bonden Hans Persson i Remsta nr 2, på vars hemman han alltså är bosatt redan 1603. Hans Persson tillhörde en familj som tillhörde det högsta sociala skiktet i socknen.)
Bosatt:	från 1608 till 1614 Färila sn, HÄL²⁾
Kyrkoherde:	från 1608 till 1614 Färila pastorat, HÄL⁷⁾

Noteringar

Jonas Petri är den latinska formen av namnet Jon (här i den dialektala formen Joen) Persson.
---
Möjligen är den trettonårige Petter Kiesser i Edvik i Norrala, vilken 1673 nämns som vittne i häxprocesserna, en släkting. [J. J:son Hanzén: Trolldom och häxprocesser i Hälsingland, 1951, s. 161ff]
---
I "Uppsala stifts herdaminne: Ljusnans kontrakt 1593-1999 (red: Ragnar Norrman, utg. av Stiftshistoriska kommittén, Uppsala 2001), s. 247 sägs om honom under avsnittet kyrkoherdar i Färila (noter och källhänvisningar är här utelämnade):
"1 KEJSER/CAESAR, Jonas Petri 1608-1614
Född i Norrala. Son till bonden Per Ersson å Remstad no 2. [Som källa anges "uppgift enligt dombok 1603 beträffande herr "Jon Kiesner", dock utan att ange att uppgiften är inskickad av mig för en del år sedan. Författaren kommenterar sedan att två äldre herdaminnen i stället anger honom vara son till företrädaren som kyrkoherde i Ytterhogdal, Petrus Jonae, trots att det inte finns några belägg för en sådan koppling.] Synes ha levat ännu 1618.
Kejser blev 1608 det nya Färila pastorats kyrkoherde, sedan detta bildats genom socknens avskiljande från Ljusdals pastorat. Han var dessförinnan kyrkoherde i Ytterhogdal sedan 1597 men hade 1602 lämnat sin tjänst på grund av djupa motsättningar mellan präst och församling. I en klagoskrift till domkapitlet förklarade han att han önskade bli förflyttad och att han skulle lämna Hogdal. Om han inte kunde få en annan tjänst skulle han bosätta sig på sitt fädernehemman. Detta kunde domstolen inte neka honom men begärde att han i tid skulle ge besked från predikstolen när han ämnade flytta. I räkenskaperna för Älvsborgs lösen står han år 1614 upptagen som pastor i Färila.
Konung Karl IX företog en resa runt Bottniska viken för att lära känna förhållandena i Finland och Norrland. När han kommit till Hudiksvall 1608 bestämde han att där skulle anläggas en kungsgård. Till kungsgården skulle läggas Hälsingtuna pastorsboställe och prästen som var där beordrades att lämna sin tjänst och tillträda Färila. Kungen beslöt att 50 hemman av Ljusdal skulle läggas till Färila. Detta blev föremål för en häftig och utdragen strid. De drabbade byarna var Föne och Ygsbo, vars byamän framförde ihärdiga klagomål till kungen. De skäl som framfördes godtogs inte utan fogden Lasse Bertilsson beordrades att anställa rannsakning för att pröva det faktiska förhållandet beträffande avstånd mellan kyrkan och de båda byarna. Det befanns att falska uppgifter lämnats. Överlagmannen Axel Oxenstierna beslöt 11/11 1611 att det skulle förbli vid det som kung Karl hade bestämt.
Den 20/3 1614 daterade Kejser en kvittens på 8 tunnor spannmål som han tagit emot av befallningsmannen i Hälsingland, Lars Larsson. Denne hade levererat spannmålet enligt ett kungligt brev till kyrkoherde Joen Petri Caesar 3/4 1613.
Året därpå var det den nye kyrkoherden Severinus Petro som tog emot spannmål och lämnade kvitto. Jonas Petri förnyade sitt kvitto av 1614 fyra år senare och daterade det i Harmånger. Detta duplikat kan tänkas bero på en rättegång 1618 där fogden Lars Larsson stod till svars för 1615 års räkenskap."

Personhistoria

Årtal	Ålder	Händelse
<1602		Bosatt till 1602 Ytterhogdals sn, HÄR. ²⁾
<1602		Kyrkoherde till 1602 Ytterhogdals pastorat, HÄR. ³⁾
1603		Övrigt tingsärende 1603 Norrala ting, HÄL. ⁴⁾
~1603		Bosatt omkring 1603 Remsta nr 2, Norrala sn, HÄL. ⁵⁾
1608		Vittnesmål 1608 Remsta nr 2, Norrala sn, HÄL. ⁶⁾
>1608		Bosatt från 1608 till 1614 Färila sn, HÄL. ²⁾
>1608		Kyrkoherde från 1608 till 1614 Färila pastorat, HÄL. ⁷⁾

Källor

1)	Jämför Vittnesmål


2)	Se Kyrkoherde


3)	Bygdén, Leonard: Hernösands stifts herdaminne. bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning, d. 4 (Uppsala 1926)


4)	Dombok för Hälsingland 1603, renoverad, Gävleborg:1, f. 62v, häradsrätter, Advokatfiskalen, Svea Hovrätts arkiv, Riksarkivet


5)	Se informationen om övriga händelser


6)	Gårdsarkiv för Trönbyn nr 2, ägt av Martha Wandin, Pl. 8193, 826 95 Trönödal (fotostatkopia hos Urban Sikeborg, Sollentuna)


7)	Uppsala stifts herdaminne: Ljusnans kontrakt 1593-1999 (red: Ragnar Norrman, utg. av Stiftshistoriska kommittén, Uppsala 2001), s. 247

<< Startsida