Erik Persson Flyberg

Salpetersjuderiverkmästare. Blev 64 år.

Familj med Margareta Persdotter (1764 - 1861)

Noteringar

I husförhörslängden för Trönö sn 1797-1804 skrivs bland utanvidsfolk i Fly [Trönö AI:2, uppsl. 7]:
Erik Flyberg, inflyttad "utan attest. ifr. Norrala -04"
Hu. Margta Persdotter
Son Per (f. 1796-02-22), "tvilling med Brita"
Son Lars (f. 1799-10-01)
Dotter Brita (f. 1796-02-22), "tvilling med Per"
Dotter Margta (f. i september [ska vara oktober] 1802).
---
I husförhörslängden för Trönö sn 1829-1835 skrivs bland utanvidsfolk i Fly [Trönö AI:7, uppsl. 5]:
Salpetersjuderiverkmästaren Erik Flyberg (f. 1770-08-07 [sic] i Fly)
Hu. Margta Persdotter (f. 1764-04-05 i Norrala)
Son Per (f. 1796-02-22), utflyttad till uppsl. 21 år 1826. I kommentarskolumnen: "gift 1826. --- [otydlig bokstavsförkortning]. med B.d. [dvs. bonddotter] fr. N.o 2 i Daglösa".
Son Lars (f. 1799-10-28), utflyttad till "infra", dvs. nedan
[Överstruken:] Dotter Margta (f. 1802-09-09). I kommentarskolumnen: "gift 1826 med B.S. fr. Tygsta".
Måg Bengt Olsson (f. 1802-10-18?), inflyttad från uppsl. 51 år 1826, utflyttad till Daglösa
Hu. Margta Ersdotter (f. 1802-09-09)
Son Erik (f. 1827-12-02).
---
Sigvard Bodin har skrivit en intressant artikel, "Salpetersjudning i Hälsingland", tryckt i Hälsingerunor. En hembygdsbok 1999 (utg. av Hälsinglands Hembygdsförbund), s. 98-106. På s. 102-103 skriver han om Flyberg i Norrala:
"Salpetersjudningen i Norrala är ganska väl dokumenterad och handläggningen av ärendet överensstämmer säkert med vad som förekommit i andra socknar. Det började med information vid en sockenstämma den 19 juni 1803. Man beslöt då att anskaffa nödvändiga verktyg, anlägga plantlador och att anställa någon skicklig sjudare. Redan på denna tid var man medveten om betydelsen av gemensam planering. Trönö erbjöds nämligen att begagna plantladorna och verktygen.
Följande söndag samlades man åter till sockenstämman. Då var 'salpettersjuderiverkmästaren'·Eric Flyberg närvarande. Han kunde meddela, att av god jord kunde man få 2 skålpund salpeter av varje lass, dvs 850 gram. Ur välskötta plantlador kunde man sjuda vart tredje år. Flyberg erbjöd sig att bli socknens sjudare. Han var troligen tidigare anställd som sjudare åt kronans salpeterverk, vars verksamhet ju skulle förändrars i och med utgången av 1804.
När salpeterfrågan dryftades nästa gång den 7 augusti 1803 var två fullmäktige från Trönö närvarande. Det var bönderna Anders Olsson i Långbro och Jon Persson i Tygsta, som kunde meddela, att Trönö ville göra gemensam sak med Norrala i denna fråga. Det beslutades nu att bygga en plantlada mellan bogårdsmuren och sockenmagasinet. Den skulle bli 30 alnar lång och 10 bred. Till byggnaden skulle varje hemman lämna 8 bräder. Flyberg åtog sig att uppföra ladan mot en ersättning av 2 riksdaler alnen. Dessutom skulle anskaffas 18 stockar av 16 alnars längd och '8 tum i lilla änden', 6 st 11-alnars stockar och 10 granspiror.
Man ansåg senare, att platsen inte var så tjänlig, utan byggnaden skulle i stället uppföras på övre sidan av dåvarande sockenstugan. Man tog då i anspråk en del mark från prästbostället, som i utbyte skulle få en jordäga väster om fattigstugan, där Lars Perssons i Boda kyrkstall var beläget. Fattigstugan låg på södra sidan av ån mitt emot kyrkan.
[s. 103:] 1805 var man färdig att göra ett provkok vid gästgivare Norells salpeterlada eller något annat tjänligt ställe. Vid gästgivaregården samlades mycket hästar och på grund av detta och den gödsel, som samlades där, utgjorde detta en lämplig plats för en salpeterlada. Norells lada var nog inte speciellt byggd för ändamålet utan man tog förmodligen en befintlig lada i anspråk. Man hade ännu ingen panna, men man skulle undersöka möjligheten att köpa eller hyra en av kronan.
På sockenstämman den 28 september 1805 träffades formell överenskommelse med Eric Flyberg om salpetersjudningen i socknen. Den var utformad i åtta punkter.
1. Åtager sig Flyberg att sköta och ansa den i socknens lador befintliga jorden samt att biträda vid jordens omskovling och fuktande med urin.
2. Skall han hålla alla verktyg utom pannan.
3. I god tid ge uppgift på den vedmängd som behövs vid sjudningen.
4. Förband sig socknarna att biträda med dagsverken samt leverera häst- eller boskapsurin.
5. Om någon ej önskar lämna urin kan han i stället erlägga kontant betalning.
6. För varje lispund salpeter betalas till Flyberg en riksdaler men vanlig dagpenning för arbete med jordens skötsel.
7. Överenskommelsen gäller 6 år.
8. Två sjuderidrängar anställs.
De två drängarna enligt punkt 8 behövdes vid sjudningen på grund av att Flybergs hälsa inte alltid medgav hans närvaro. Sockenmännen ansåg också, att han kunde behövas på andra ställen i socknen för att ge handledning och undervisning om sjudningen. Företrädesvis skulle välfrejdade ynglingar infödda i Norrala tillfrågas.
En av drängarna var kanske Per Olofsson i Närby. I varje fall övertog han Flybergs syssla efter några år."

Personhistoria

Källor