Olof Hillman

Noteringar

I en kopia av ett maskinskrivet dokument, förmedlad i juli 2004 av emigrantforskaren Ulla Eriksson, Berga 6971, 826 92 Söderala, anges: "Olof Hillman var född på Ringa No 4. Olof Engman [halvbror till Olof Hillmans svåger Sven Olsson, som övertog hemmanet Ringa nr 4] på No 8. Sven Norberg på Fors No. 2. Samtliga tre emigrerade till Amerika den 22 juni 1867 i sällskap med 1.300 [ev. 1.330 - tredje siffran är otydlig p.g.a. rättning] på samma fartyg, (från många socknar häromkring). Anlände till New Yorks hamn d. 13 juli kl. 2. efter att ha varit i New York två dagar avreste med bantåg och kom till Bishophill [dvs. Bishop Hill i Illinois] den 23 juli. Farmaren Karl Hedlund tog hand om de tre under den första tiden. Hedlund var född i Söderala och kom vid 15 års ålder med sin far och Erik Jansarna [efterföljare till "profeten" Erik Jansson, vilka grundade Bishop Hill] till Amerika." I dokumentet finns också avskrivet "Olle Hillmans visa", som han ska ha skrivit:

"O huru ofta mina tankar sväva, till ungdomsvänner i mitt fosterland.
Och i min dröm det är en ständig strävan, att komma över till den kära strand.
Här går jag ensam skild från tvenne bröder som var mitt sällskap på det stora hav
men hur undligt nu de äro döder och i Amerika hava de sin grav.
I denna värld vi liknas vid en blomma som om våren hastigt växer opp.
Men när höstens kulna vindar komma, hon faller ned och slutar då sitt lopp.
Likaledes är det med oss alla, en gång skall vandringstiden taga slut.
Om det blir förr än sent du måste falla, när döden kommer hjälper intet prut.
Långt från föräldrar, syskon och från vänner de voro båda vid den sista stund.
Men jag tror att alla som dem känner vill ge en suck som går från hjärtats grund.
Mången gång så sitter jag allena, uti min enslighet och tänker på,
Att liksom bröder voro förenade, men se dem mer det kan jag aldrig få.
Aldrig vi så hastigt skiljas tänkte, näe [felskrivning för när] vi kommo på den andra strand.
Skatter lyste, äng och skogar blänkte, men snart de gick till evighetens land.
Nu är de kvitt från all sorg och möda och vilar sig från alla världs besvär.
Det står i skriften, de ej äro döda, de sova blott, en evig ro beskär.
Norberg var den första av dem båda som vi tro i graven gömdes bort.
Ingen släkt och ingen vän fick skåda när hans sista andepust blev kort.
Engmans sista stund jag ej kan glömma, när jag tog uti hans kalla hand.
Mina tårar bröto fram i strömmar, men då han sad [sic] jag går till glädjens land."

Visan, som fanns nedskriven i en dagbok efter Lars Hansson från Remsta (vilken reste till Amerika i april 1907), finns nu med smärre skillnader i texten utgiven av Norrala Hembygdsförenings förlag 1992.

Personhistoria

Källor