Personakt Antavla

IX:213 Johannes Laurentii Fernaeus

Rektor, kyrkoherde, riksdagsman. Blev 52 år.

Far:X:425 Laurentius Johannis

Född:1620-04-23 Österfärnebo sn, GÄS 1)Som källa för födelse- och dödsuppgiften anger herdaminnet gravskrifter över Fernaeus av "P O B", E. Wennaesius och "Daphnis" bland Uppsala universitetsbiblioteks personverser. Att han var son till kyrkoherden i Österfärnebo, sedermera i Mo Laurentius Johannis (vilken under 1590-talet var kaplan i Järvsö) framgår av att Fernaeus i Gästriklands nations matrikel 1641-05-12, i samband med inskrivningen vid universitetet i Uppsala, anges som "Filius Pastoris in Fernebo", dvs. kyrkoherdens son i Österfärnebo. [Herdaminnet anges vol. U 700b i Uppsala universitetsbibliotek som källa för denna uppgift.]
Student:1641 2)
Konrektor:1650 Gävle gymnasium, Gävle, GÄS 1)
Prästvigd:1656 1)
Rektor:från 1661 till 1662 Gävle gymnasium, Gävle, GÄS 2)
Bosatt:till 1662 Gävle+, GÄS 2)
Kyrkoherde:från 1662 till 1673 Järvsö pastorat, HÄL 1)
Bosatt:från 1662 till 1673 prästgården, Järvsö sn, HÄL 1)
Herredagsman (riksdagsman):från 1672 till 1673 Stockholm 1)
Död:1673-03-16 prästgården, Järvsö sn, HÄL 3)I herdaminnet anges han ha dött den 18 mars 1673 i Järvsö, med hänvisning till gravskrifter över Fernaeus av '"P O B', E. Wennaesius och 'Daphnis'" bland Uppsala universitetsbiblioteks personverser. [Uppsala stifts herdaminne: Ljusnans kontrakt 1593-1999 (red: Ragnar Norrman, utg. av Stiftshistoriska kommittén, Uppsala 2001), s. 49] I Wennaesius' likpredikan anges han emellertid ha avlidit den 16 mars, inte den 18 (se Begravning).
Begravd:1727-08-09 Järvsö kyrka, Järvsö sn, HÄL 3)Den tryckta likpredikan upprättad av E. Wennaesius inleds: "Viri quondam admodum Reverendi Doctissimique D. IOHANNIS L. FERNAEI" Pastoris ierfzoeensium in Helsingia meritissimi, Post egregia, tam de Schola Gevalensi longo tempore, quam de grege postmodum sibi commisso merita, Anno Aerae Christinaiae M Dc LXXXIII d. 16 Martii placide in Domino defuncti, decentique pompa in ejusdem Ecclesiae templo 29 Junii sepulti: Adeorum, quorum interest qualecunque solatium, & prissimam ergo Praeceptorem olim de se optime meritum testandum gratitudinem, hoc consecrare voluti MONIMENTUM E. WENNAESIUS Gev."

Familj med IX:214 Kristina Johansdotter Åkerman (- 1675)

Vigsel:1653 1)I en not i herdaminnet står: "Fant-Låstbom II, sid 151, anger felaktigt att Fernaeus var gift två gånger; 1:o med Christina Johansdotter och 2:o med Christina eller Catharina Åkerman." (Hennes namn - "Christina Åkerman" - anges på Hans' gravsten - se utdraget ur Pehr Schisslers transkription i personakten för Johannes Fernaeus.)

Barn:
Cecilia Hansdotter Fernaea (Fernaeus) (1657 - 1697)
Johannes Johannis Fernaeus (1658 - 1727)
VIII:107 Lars Johannis Fernaeus (- 1704)

Noteringar

Johannes Laurentii är den latinska formen av Hans Larsson.
Hälsingeprosten Olof Johannis Broman skriver om honom i sin förteckning från 1700-talets början över kyrkoherdar i Järvsö: "1662. H. Johannes, eller rättare kallad efter döpelse namnet, Hans Fernaeus, Stamfader för thet Slächtet, som af Socknen Fernebo i Getrikeland så nämnes; Thenne lemnade efter sig 4: st: Barn, af sina hustru Christina Åkerman, för än han dödde 1672. näml. 1. H. Lars Fernaeus, som blef Kyrkoherde i Mo och Rengsiö; se Cap: XII. b. §: 6; utspridandes Familien med sina hustru Catharina Schalina Kyrkoherd: H. Jons dotter i Söderala [sic - förväxling med dennes bror Johan Schalin i Mo] (---) 2. Mag: Johan eller Hans Fernaeus, som blef här wid slutet Kyrkoherde; om hwilken hädanefter kommer at berättas. 3. Mag: Olof Fernaeus, som blef död ogifter, Consist: Eccl: Notarius i Upsala, förlofwad med Archiebisk: d. Ol. Svebilii Broders dotter, Engelborg Svebilia, som hans successor til Notariatet Mag: Pet: And: Grise tog til hustru (---) 4. Cecilia Fernaea blef gift med H. ol: Flodman, Kyrkoh: i Tuna, se Cap: V: §: 9; StamModer för Flo[d]manska Famil: se min Stamgård: Tab: IV:". [O. J. Broman: Glysisvallur, d. 2, Uppsala 1953, s. 516f]
---
Magister Per Schissler, som 1729 tillträdde tjänsten som kyrkoherde i Järvsö, skriver om sin företrädare "Johan. Laur. Faernaeus [sic]": "Hans Grafsten, som är til wänster i Choret, är nog nött och Bokstäfwerne grundt ritade, så at man med stor möda följande uppå honom kan läsa, hwarföre och tör hända något ord kan felas, som eljest skulle gjöra meningen tydeligare : Ps. I. v. 21. J. Laur. Faernaeus Gestricius, d. 23 April 1620 natus, in Academia Patriae, publico magnorum virorum favore, dum tempore floruit, & Eruditionis non exiguae copiam acqvisivit, a Rectoratu Gevaliensi ad Pastorale munus in hac Ecclesia, rite vocatus, eidem summa cum laude p. XI. Annos praefuit, comitiis Holmensibus; nomine oleri Helsingici, interfuit Anno 1672 seqventi A. 1673 d. 16 Martii. Moestissima conjuge Christina Åkerman, cum Filiis & unica Filia, in Domino obiit." (I min egen, högst preliminära och okvalificerade översättning: "Psalm 1:21. J. Laur. Fernaeus från Gästrikland, född den 23 april 1620. Han var på sin tid framstående på fäderneslandets lärosäte, med offentlig ynnest av stora män, och förvärvade ansenlig lärdom. Han kallades i vederbörlig ordning från rektoratet i Gävle till tjänst som kyrkoherde i denna församling, vilken tjänst han med mycket stort beröm förestod i elva år. Han närvarade som riksdagsman för Hälsingland 1672 i Stockholm. Han avled i Herren påföljande år 1672, efterlämnande sin hulda maka Kristina Åkerman, söner och en dotter."
---
I Sehlberg, Erik: Gefle och dess slägter, H 38a:1:2, p. 79-80, handskriftsavd., Kungliga Biblioteket, sägs om honom:
"Johan Larsson Ferneus, kallas i protocollerna H:r Hans Fernaeus var Bondeson från Fernebo Socken enl. Hylphers född 1620. Blef Conrector i Gefle 1654. Söckte att få blifva Rector efter Olof Helsing, och skickade upp till Magistraten d 5 Oct: 169 för att begära deras recommendation. Men Rådet beslöt att skrifva till Erkebisk: Stigzelius sin mening, att H:r Hans Fernes väl flitig varit men likväl ingen synnerlig frugt skaffat, af hvad ordsak kan man ej veta, dessutom hafva de största Djeknar låtit sig märka villja resa herifrån så framt han skulle blifva Rector, samt begära att H. H. E: ville skaffa någon annan.
År 1660. d 9 Julij Uppkom Pastor Aurivillius hafvandes med sig Conrect: Ferneus, begärandes att han [s. 80:] kunde blifva Recommenderad till Rectoratums, segande att din [sic] recommendation han feck förlidit år icke egenteligen utgick derpå, att han recomenderades till successionen till Rectoratum, utan att han kunde blifva förhulpen till ett Pastorat, och omtalade brefvet som de skrifvit till Ärkebisp: uti hvilket de anklaga Ferneus ej kunna sitt ämbete, samt ej hafva någon capassitet. Begärde fördenskuld att de, (kort sagt) taga sina ord till bakas. [sic]
Men Magistraten svarade den 11 Julij, att såsom Pastor låtit sig märka, att Borgm: och Råd intet stort hafva att säga i Rectors val, fördenskuld Magistraten hvarken nekar eller jakar, utan håller sig Neutral och vill endast vänta på Consistorii svar.
Likväl blef Fernaeus Rector 1661 enl. Hylphers Beskr: och året derefter blef han Kyrkoherde i Jerfsö. War gift med Christina Åkerman. Fernaeus dog 1673. Var Stamfader för Fernaeer. War svåger med Johan Danielsson Klockare".
I marginalen står tillagt: "Nedanstående anteckning gäller Joh. Fernaeus den yngre, som blef Pastor i Jerfsö 1698
Uti Boupteckningarne på Gefle Rådhus finnes att Fernaeus var svåger med Skepparen Jacob Jacobsson Wessman [överstruket: "år 1784"] och att Vernaei [sic] dotter ärfde Wassmans [sic] Hustru 1724 (Se p. 269) Wessman var gift med Margreta Jon Pehrsson Steens dotter den andra Stens dotter Catrina skulle således vara gift med Fernaeus han lärer säkert varit 2:ne ggr gift
Se T. 2 pag 7."
---
I det gamla herdaminnet för ärkestiftet, d. 2 (1843), s. 150, anges om honom (uppgifterna är i sin tur hämtade från hälsingeprosten Olof Johannis Bromans genealogier och sockensammanställningar i Glysisvallur från 1700-talets första hälft; flera av årtalen är tvivelaktiga): "6. JOHAN LAUR. FERNAEUS. Gestr. Född 23 April 1620. Fadr. Laurentius Johannis [felaktig uppgift], Kyrkoh. i Fernebo. Stud. 1641. ConRector i Gefle 16.. Rector ibid. 1661. Pvgd 1656. Kyrkoh. här 1662. Död 1673. Gift 1 med Christina Johansdotter, dotter af Kyrkoh. i Åker och Dahl Joh. O. Medelpadius; 2 med Catharina Åkerman, syster till Juris Professorn i Ups. O. Åkerman. (Hon må hafva hetat Christina eller Catharina, eller begge delarne, var hon dock samma person.) Barn: Lars, Kyrkoh. i Mo; Johan, Kyrkoh. här; Olof, Cons. Notarius i Ups.; Cecilia, g. m. Kyrkoh. i Hels. Tuna O. Flodman."
---
I "Uppsala stifts herdaminne: Ljusnans kontrakt 1593-1999" (red: Ragnar Norrman, utg. av Stiftshistoriska kommittén, Uppsala 2001), s. 49f, sägs om honom i avdelningen för kyrkoherdar i Järvsö pastorat (källhänvisningar och noter är här utelämnade):
"5 FERNAEUS, Johannes Laurentii 1662-1763
Född 23/4 1620 i Österfärnebo. Död 18/3 1673 i Järvsö. Son till kyrkoherden i Österfärnebo, sedermera i Mo Laurentius Johannis, vilken under 1590-talet var kapellan i Järvsö.
Gift 1653 med Christina Johansdotter Åkerman, död 20/8 1675 i Järvsö, dotter till kyrkoherden i Västeråker och Dalby Johannes Olai Medelpadius och Cecilia Persdotter Cassiopaea och syster till juris professor Olaus Åkerman i Uppsala.
Med anledning av Fernaeus död begärde Järvsö församling att änkan fru Christina med sina barn skulle få några nådår på grund av makens kostsamma förbätringar på prästbordet. Domkapitlet medgav ett halvt års förlängning av nådåret. I brev till nye kyrkoherden Carl Busk förordnade ärkebiskop Lars Stigzelius att fru Christina skulle få halva inkomsten av pastoratet 1674 och 1675, vilket inte skulle anses som nådor utan 'ett kristeligt verk'.
Fru Christina Fernaea köpte år 1675 framlidne Anund Jonssons hemman i Skästra för 750 rdr. Med köpet avsåg hon att ge dottern Cecilia och mågen Olof Flodman ett hem vid deras giftermål.
Barn:
Lars, född 1654 i Gävle, död 10/4 1704 som kyrkoherde i Mo.
Cecilia, född 1657 i Gävle, död 12/1 1697 i Järvsö, gift 1675 i Järvsö med komministern i Järvsö Olof Flodman (1652-1698), eftter hennes död kyrkoherde i Hälsingtuna.
Johan, född 30/11 1658 i Gävle, död 30/6 1727, kyrkoherde i Järvsö.
Olaus, född 1663 i Järvsö, död 1693, magister och konsistorienotarie i Uppsala.
Sonen NN, född 1699 i Järvsö, död som barn.
Sonen NN, född 1670 i Järvsö.
Johannes Laurentii Fernaeus blev student i Uppsala 12/5 1641, Gästrike nation, konrektor i Gävle 1650, prästvigd 1656, rektor i Gävle 1661 trots djäknarnas motstånd och kyrkoherde i Järvsö 1662.
Fernaeus var riksdagsman 1672-73, representant för prästerskapet i Hälsinglands södra kontrakt. Hans sista år förmörkades dels av 'oår', dels av det tilltagande 'häxeriet', som kulminerade med den stora trolldomskommissionens ankomst till Järvsö fem veckor före hans död. Järvsö sockens dombok talar 1671 om att gemene man klagade
att Gud allsmäktig av sin stränga rättvisa haver täckts straffa deras årsväxt, som i sin största ymnighet stod för ögonen, med frost och köld, så att icke allenast korn- och rågsäden utan även ärter och lin blev merendels förskämda.
Enligt samma källa blev i december 1673 utrett vilken skada nu framlidne Fernaeus hade lidit av missväxten och nämndemännen gick ed på att det rörde sig om 123 tunnor 3 fjärdingar för åren 1672 och 1673.
Tillsammans med den för saken än mer aktive komministern Carl Busk deltog Fernaeus i trolldomskommissionens arbete i Järvsö socken, som påbörjades 11/2 1673. Han skrev 15/2 samma år under kommissionens beslut om dödsdomar, spöstraff och kyrkoplikt samt 'sittande i stocken med ris uti hand' men även frikännande domar. Exekutionen av 'riseplikt' attesterades av honom såsom verkställd 17/2 och likaledes av två avrättningar 18/2 1673.
Skrifter:
Bröllopsskrifter till N Laurentii och Christina Olofsdotter 1643 samt till Edmund Figrelius och Barbara Lenaea 1651.
Kyrkan betalade 1672-1673 till en pärlstickare 246 daler 10 öre kmt för den nya mäshake som beställts under salig herr Hans Fernaeus livstid. I testamente efter kyrkoherde Fernaeus fick Järvsö kyrka 1678 ytterligare en mässhake, som i inventarieförteckningen 1682 beskrivs som en 'ny mässhake av rött sammet med krucifix och tvenne bilder S. Johannes och Maria på'. Den är utförd av 'Pärlstickaren Mäster Påffvel Grell' (Paul Kraell) och är idag kyrkans äldsta mässhake. Testamentet upptog även ett kalkkläde, i samma inventarieförteckning beskriven som ett 'kalkkläde av rött atlask med silverknytning runt omkring, mitt uppå IHS broderat och i hörnen samt emellan dem rosenkvistar av silver och grönt silke.' Det förvaras alltjämst i sakristian som det äldsta kalkklädet. Efter fru Christina lämnades 1678 ett altarkläde 'av rött atlask med skön silverknytning upå, item en sydd lagerkrans av grönt silke, över vilken är broderat IHS och inuti J.L.F. C.H.D.'"


Personhistoria

ÅrtalÅlderHändelse
1620 Födelse 1620-04-23 Österfärnebo sn, GÄS.  1)
1641 Student 1641.  2)
1650 Konrektor 1650 Gävle gymnasium, Gävle, GÄS.  1)
1653 Vigsel IX:214 Kristina Johansdotter Åkerman 1653.  1)
1656 Prästvigd 1656.  1)
1657 Dottern Cecilia Hansdotter Fernaea (Fernaeus) föds 1657 Gävle, GÄS 4).
1658 38 år Sonen Johannes Johannis Fernaeus föds 1658-11-30 Gävle, GÄS 5).
>1661 Rektor från 1661 till 1662 Gävle gymnasium, Gävle, GÄS.  2)
<1662 Bosatt till 1662 Gävle+, GÄS.  2)
>1662 Kyrkoherde från 1662 till 1673 Järvsö pastorat, HÄL.  1)
>1662 Bosatt från 1662 till 1673 prästgården, Järvsö sn, HÄL.  1)
>1672 Herredagsman (riksdagsman) från 1672 till 1673 Stockholm.  1)
1673 52 år Död 1673-03-16 prästgården, Järvsö sn, HÄL.  3)
1727 107 år Begravning 1727-08-09 Järvsö kyrka, Järvsö sn, HÄL.  3)

Källor

1)Uppsala stifts herdaminne: Ljusnans kontrakt 1593-1999 (red: Ragnar Norrman, utg. av Stiftshistoriska kommittén, Uppsala 2001), s. 49f
  
2)Fant, Johan Eric & Låstbom, August Theodor: Upsala ärkestifts herdaminne, d. 2 (Hacksta t.o.m. Simtuna), 1843, s. 150f
  
3)Svenska verser till och över enskilda (likpredikan över Johannes L. Fernaeus, begravd 1673-09-29, av E. Wennaesius), patentfolio, Kungliga Biblioteket
  
4)Uppsala stifts herdaminne: Ljusnans kontrakt 1593-1999 (red: Ragnar Norrman, utg. av Stiftshistoriska kommittén, Uppsala 2001), s. 98f
  
5)Uppsala stifts herdaminne: Ljusnans kontrakt 1593-1999 (red: Ragnar Norrman, utg. av Stiftshistoriska kommittén, Uppsala 2001), s. 56